På olika språk finns olika kriterier för vad som är lättläst. På finska tillåts till exempel längre ord än på svenska på grund av språkets uppbyggnad. Men om vi följer enbart riktlinjerna för svenskt lätt språk, fungerar de för alla målgrupper?

Lättlästa böcker läses idag av en bred skara läsare, från personer med intellektuella funktionsnedsättningar till ovana läsare i olika åldrar och personer som lär sig svenska. Borde vi ha olika kriterier och olika lätt språk för diverse grupper av läsare?

En person som lär sig svenska har andra behov ifråga om läsning än personer som har svenska som modersmål. Normen och direktiven för lättläst är dock allmänna och ska i princip gälla för alla grupper, som anses ha behov av lättläst litteratur och lättlästa texter.

Definitionerna för språknivåer, som förlagen i Sverige använder, varierar och är olika hos varje förlag. I Finland använder endast Bokpil språknivåer för att ange språkets svårighetsgrad i en bok. Men språknivåerna är också mycket allmänna. En jämförelse av böcker på samma språknivå kan uppvisa ganska stora skillnader i såväl ordval som satsstruktur.

För att skapa olika kriterier för diverse läsargrupper talar argumentet att behoven är så olika. Men kan vi verkligen definiera exakt vilka behoven är? Bokpils erfarenhet visar, att behoven är främst individuella. Inom en grupp på tio personer som anses ha liknande behov av lättläst finns det minst tio olika slags individuella behov.

Olika läsare läser olika

För en språkmedveten läsare kan en lättläst text verka för stel och enkel, då ”fint språk” inte används. Men för en läsare med utmaningar är det inte så. De uppskattar inte finesserna. Läsare som håller på att lära sig språket eller har svårigheter med läsningen reagerar inte på ”bristen” på fint språk. Tvärtom – det kunde verka störande på läsningen.

För läsare med utmaningar är det viktigare att fokusera på texten och förstå den. Ordföljd och ordval har mindre betydelse. De vill först och främst lyckas läsa texten och uppfatta innehållet. En lättläst bok ska vara tillräckligt enkel och ha några bilder, så att läsaren orkar läsa den till slut. Lättläst litteratur gör det möjligt för läsare med utmaningar att lyckas nå målet att ha läst en bok.

Om vi utgår ifrån den individuella läsaren ser vi, att varje läsare har skilda intressen, läsförmåga och motiv till att läsa. Det finns idag ett stort utbud av lättläst litteratur och mängden lättlästa böcker växer varje år.

Därför kan vi lita på att läsarna, som har behov av lättläst, hittar böcker som passar för dem och på ett lätt språk de förstår. Vi behöver inte särskilda kriterier för olika grupper, utan mycket mer lättläst litteratur skriven av olika författare om många olika och varierande teman.

Projektet LäsLätt 2.1 stöds av Svenska Kulturfonden