Lättlästa bilder

I lättlästa böcker ska även bilderna vara lätta att avläsa. I jämförelse med andra böcker kan det verka som att lättlästa böcker innehåller få bilder. Då lättlästa verk jämförs med färggranna, bildbaserade barnböcker, blir skillnaden mycket uppenbar. Någon som första gången bekantar sig med lättläst uppfattar kanske därför böckerna som lite tråkiga.

Målet med lättläst litteratur är dock att stöda och uppmuntra läsningen. Därför är både bokens design och bilderna enkla och tydliga. Läsaren kan lugnt koncentrera sig på texten.

Läsning, text och bilder

I en bok med många illustrationer ”läser” ögat främst bilderna. Forskningen visar, att texten får mindre eller föga uppmärksamhet. Bilderböcker är viktiga, men för att utveckla läsförmågan och läsandet krävs en annorlunda layout, som möjliggör fokusering på texten.

Då vi läser en sida, minskar svartvita bilder på impulserna ögat får. Ögat kan obehindrat följa en rad till slut. Vi läser texten utan att distraheras av mängder av olika element.

Lättlästa böcker är layoutade så, att det finns stora marginaler och mycket fri yta på sidan. Bilderna avgränsas från texten och läggs ofta på en separat sida. Läsaren kan inhämta informationen såväl från texten som bilderna utan att de blandas ihop. Förmågan att avkoda båda formerna av kunskap utvecklas effektivare, då de kan processas skilt.

Bilden berättar

I pedagogiskt lättlästa böcker stöder bilderna berättelsen. Visuella versioner av personer, platser och händelser ger läsaren möjlighet att förankra sin läsupplevelse i den verkliga världen. Bilderna berättar samtidigt sin egen historia, som breddar förståelsen för texten.

Bilderna får ändå inte vara för explicita. De ska inte fixera bokens värld vid en viss omgivning eller ge personerna specifika ansikten. Till exempel i Filip-böckerna syns oftast personerna från sidan eller bakifrån. Läsaren själv får skapa sin bild av dem, vilket gör att de lättare identifierar sig med personer och situationer.

Placeringen av bilder i en lättläst bok är ett val som kräver noggrann överläggning. Bilden får inte komma före händelsen. Den ska helst befinna sig nära skeendet den relaterar till. Ändå ska bilden inte avslöja överraskningar för tidigt, och den ska uppfylla funktionen av stöd för texten.

Struktur och innehåll

En del lättlästa bilder skapas som serier. Samma bild kanske reflekterar händelser från flera kapitel, speciellt om kapitlen är mycket korta. Till seriebilderna kan läsaren till exempel skriva sina egna berättelser eller dialoger.

Andra bilder har bara ett enda element. Deras mål är att förtydliga texten eller visa på något som finns i vår omgivning. I naturvetenskapliga böcker, där berättelsen innehåller mer fakta, behöver läsaren smälta informationen. Grafiskt enkla bilder är i så fall mer ändamålsenliga.

För alla lättlästa bilder gäller en princip: Lätt att avläsa. Bilderna ska också ha en egen tanke och förmedla en egen visuell berättelse.

Studiehandledaren med rektorsbehörighet Maria Viitasalo har illustrerat och pedagogiskt granskat över tjugo lättlästa verk under de senaste femton åren.

Läs om hur hjärnan behandlar text och bilder: Brokiga språket

Pedagogiskt lättlästa böcker på flera språk: Villa Bokpil

Material och uppgifter: Edu Bokpil

Projektet LäsLätt 2020 förverkligas av Bokpil och Colorit ry.rf. och stöds av Svenska Kulturfonden.