Skolan grundar sig på förutsättningen att alla kan läsa efter de första klasserna. En stor del av skolans undervisningsmaterial är skriftligt, trots att visuellt material allt mer används i klassrummen.

För en dyslektiker kan skolgången vara svår, då läsandet är mödosamt och går långsamt, för bokstäverna byter plats och hoppar på raden. Är läsning det enda sättet att lära sig eller finns det andra möjligheter?

Lässvårigheter och inlärningssvårigheter är två skilda saker. Det är viktigt att betona skillnaden, för ofta blandas de ihop.

En dyslektiker kan ha svårt att läsa, men inga problem med inlärningen, om materialet kan inhämtas på något annat sätt.

En person med inlärningssvårigheter kan ha problem med minnet (korttidsminnet eller långtidsminnet), funktionsnedsättningar, koncentrationssvårigheter eller andra utmaningar, som försvårar inlärningen.

Lässvårigheter och inlärningssvårigheter borde därför inte automatiskt sammanföras, utan orsakerna utforskas och utmaningarna identifieras.

Då det gäller dyslektiker kan en lösning vara att använda mer visuella material och ljudmaterial. Då en eller flera familjemedlemmar läser tillsammans med eleven eller läser materialet högt kan kunskapen inhämtas utan att eleven behöver kämpa i flera timmar för att klara av en sida.

Men det räcker inte med att läsa högt och använda olika slags material. Personer med dyslexi behöver själva träna upp sin läs- och skrivförmåga. Läsningen som är stressande och tröttar ut i början känns småningom mindre utmanande. Uthålligheten och tålamodet ökar och dyslektikern lär sig att hantera både texten och sina svårigheter med den.

Multimodalitet och multilitteracitet

Multimodalitet och multilitteracitet går ut på att kommunikationen inte endast grundar sig på tal och text, utan också på andra former av överförande av innebörd eller information. Då en elev har svårt att ta till sig en skriven text på standardspråket kan till exempel lättläst stöda inhämtningen av kunskap.

Lättlästa böcker är inte enbart litteratur. Böckerna kombinerar en specifik form av text och bild och ofta finns också extramaterial såsom uppgifter, frågor kring texten och spel. Genom att arbeta med text och innehåll på olika sätt kan eleven inhämta såväl språket som informationen i en lättläst bok.

Då eleven lyckas läsa en lättläst bok och lösa uppgifterna känns läsning mer överkomligt och intresset ökar för att läsa vidare. En elev med lässvårigheter, som lyckats läsa och bearbeta kunskapen i en lättläst bok, kanske lyckas snart också med en bok på standardspråket.

Projektet LäsLätt 2.1 stöds av Svenska Kulturfonden