Projekt Läs & Spela
Spelifiering av texter och läsning är nytt för lättlästa böcker. Bokpil och Colorit har under 2022 arbetat med att spelifiera lättläst.
lättläst & flerspråkighet
Spelifiering av texter och läsning är nytt för lättlästa böcker. Bokpil och Colorit har under 2022 arbetat med att spelifiera lättläst.
Spelifiering av litteratur går ut på att använda spel och spelliknande tekniker för att inhämta och bearbeta innehållet i böcker och informationen litteraturen erbjuder samt engagera läsaren.
Språknivåerna har som mål att hjälpa läsaren hitta rätt bland alla hundratals lättlästa böcker som givits ut. Språknivån kan till exempel vara en sådan nivå läsaren klarar av, tror sig klara av hinderfritt, eller vill uppnå. Bokpil har spelifierat böcker och definierat två nya språknivåer.
Målet med att spelifiera lättlästa böcker är att få så många som möjligt att läsa. I dagens samhälle är det ytterst viktigt att äga en god läsförmåga, för informationsflödet växer och vi behöver alla kunna ta till oss nytt skriftligt material varje dag.
I Bokpils spelifierade lättlästa texter blir texten gradvis svårare och längre. Team Bokpil har nu spelifierat fem tidigare titlar.
Spelifiering (engelska gamification) är en ny metod som grundar sig på kortare texthelheter med spel, frågor och uppgifter, som engagerar och aktiverar läsaren.
Läsa och lyssna är ett angenämt och effektivt sätt att inhämta information och kunskap. Projektet ”Läs med öronen – finlandssvenska lättlästa ljudböcker” kombinerar lyssning av ljudböcker med läsning av text på skärmen.
Under 2021 har Bokpil och Colorit samarbetat för att skapa nytt digitalt material om lättläst – bloggar, minikurs, höglästa kapitel och boksamtal.
Lättlästa böcker läses idag av en bred skara läsare, från personer med intellektuella funktionsnedsättningar till ovana läsare i olika åldrar och personer som lär sig svenska. Borde vi ha olika kriterier och olika lätt språk för diverse grupper av läsare?
I dagens globaliserade värld möter vi allt oftare människor som har en annan kulturbakgrund. I skolan känner elever med en annan kultur ofta att skolböckerna och materialet de lär sig inte reflekterar deras verklighet. Hurdan litteratur behöver de för att känna igen sig?
För en dyslektiker kan skolgången vara svår, då läsandet är mödosamt och går långsamt, för bokstäverna byter plats och hoppar på raden. Är läsning det enda sättet att lära sig eller finns det andra möjligheter?
Istället för att läsa med ögonen lyssnar många på böcker. Men är det lika utvecklande för hjärnan som att läsa med ögonen? Hur inverkar enbart lyssnande på läsförmågan?