Lättläst & språk
Lättlästa böcker läses idag av en bred skara läsare, från personer med intellektuella funktionsnedsättningar till ovana läsare i olika åldrar och personer som lär sig svenska. Borde vi ha olika kriterier och olika lätt språk för diverse grupper av läsare?
I dagens globaliserade värld möter vi allt oftare människor som har en annan kulturbakgrund. I skolan känner elever med en annan kultur ofta att skolböckerna och materialet de lär sig inte reflekterar deras verklighet. Hurdan litteratur behöver de för att känna igen sig?
För en dyslektiker kan skolgången vara svår, då läsandet är mödosamt och går långsamt, för bokstäverna byter plats och hoppar på raden. Är läsning det enda sättet att lära sig eller finns det andra möjligheter?
Istället för att läsa med ögonen lyssnar många på böcker. Men är det lika utvecklande för hjärnan som att läsa med ögonen? Hur inverkar enbart lyssnande på läsförmågan?
Hur ska lätt språk och lättläst definieras? Är lätt språk ett konstgjort eller naturligt språk? Är lättlästa böcker fattigare i språket och innehållet än böcker på standardspråket?
Litteratur i kombination med konst för att stimulera läsning och kreativt arbete var konceptet för ett innovativt projekt.
I tidskriften Synvinkel 2/2021, som utges av Förbundet för Finlands Synskadade, berättar författaren och forskaren Sabira Ståhlberg om lättläst.
Lättlästa böcker kan användas för att utveckla läskunnigheten på små och hotade språk.
Läsning är gynnsamt för hälsan. Böcker påverkar vår utveckling, intellektet och vårt känsloliv. Läsning skapar balans i livet.
Lättläst litteratur förknippas ofta med pappersböcker, men hur fungerar lättlästa e-böcker? Ger de samma läsupplevelse?
Att förklara för barn och unga om Covid-19-pandemin kan vara en stor utmaning. Att läsa om hur andra människor klarat sig i kriser ger nya verktyg att behandla situationen.
Modern och lättläst litteratur, som stöder språkbruket och skapar intresse för att läsa och skriva, är ett sätt att revitalisera språk.