Blogg: Måste alla lättlästa regler följas?
Utveckling av lättläst uppfattas allt oftare som utveckling av regler – men behöver vi mer ramar än regler för att lätt språk ska kunna vara naturligt och levande?
lättläst & flerspråkighet
Utveckling av lättläst uppfattas allt oftare som utveckling av regler – men behöver vi mer ramar än regler för att lätt språk ska kunna vara naturligt och levande?
Spelifiering av litteratur går ut på att använda spel och spelliknande tekniker för att inhämta och bearbeta innehållet i böcker och informationen litteraturen erbjuder samt engagera läsaren.
Språknivåerna har som mål att hjälpa läsaren hitta rätt bland alla hundratals lättlästa böcker som givits ut. Språknivån kan till exempel vara en sådan nivå läsaren klarar av, tror sig klara av hinderfritt, eller vill uppnå. Bokpil har spelifierat böcker och definierat två nya språknivåer.
Målet med att spelifiera lättlästa böcker är att få så många som möjligt att läsa. I dagens samhälle är det ytterst viktigt att äga en god läsförmåga, för informationsflödet växer och vi behöver alla kunna ta till oss nytt skriftligt material varje dag.
I Bokpils spelifierade lättlästa texter blir texten gradvis svårare och längre. Team Bokpil har nu spelifierat fem tidigare titlar.
Spelifiering (engelska gamification) är en ny metod som grundar sig på kortare texthelheter med spel, frågor och uppgifter, som engagerar och aktiverar läsaren.
Lättlästa böcker läses idag av en bred skara läsare, från personer med intellektuella funktionsnedsättningar till ovana läsare i olika åldrar och personer som lär sig svenska. Borde vi ha olika kriterier och olika lätt språk för diverse grupper av läsare?
I dagens globaliserade värld möter vi allt oftare människor som har en annan kulturbakgrund. I skolan känner elever med en annan kultur ofta att skolböckerna och materialet de lär sig inte reflekterar deras verklighet. Hurdan litteratur behöver de för att känna igen sig?
För en dyslektiker kan skolgången vara svår, då läsandet är mödosamt och går långsamt, för bokstäverna byter plats och hoppar på raden. Är läsning det enda sättet att lära sig eller finns det andra möjligheter?
Istället för att läsa med ögonen lyssnar många på böcker. Men är det lika utvecklande för hjärnan som att läsa med ögonen? Hur inverkar enbart lyssnande på läsförmågan?
Hur ska lätt språk och lättläst definieras? Är lätt språk ett konstgjort eller naturligt språk? Är lättlästa böcker fattigare i språket och innehållet än böcker på standardspråket?
I Helsingfors Universitets Klaara-blogg beskriver Orsolya Kiss hur lättlästa böcker stöder tatariska, ett minoritetsspråk i Finland.